Artikelserie: Barnkonventionen ur ett idrottsperspektiv

Detta är den andra delen i Skånes FF:s artikelserie om Barnkonventionen. I denna artikel kommer vi att ge exempel på hur de fyra grundprinciperna kan tolkas ur ett idrottsligt perspektiv.

Barnkonventionen består av 54 artiklar och fyra av dessa är så kallade grundprinciper (artikel 2, 3, 6 och 12). Det är genom dessa fyra grundprinciper som övriga artiklar ska tolkas.

Artiklarna i Barnkonventionen är ganska allmänt hållna. Barnkonventionen bör alltså inte ses som en regelbok utan snarare som ett förhållningssätt – en vägledning till ett bra ledarskap inom barn- och ungdomsidrotten.

Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter och lika värde

Inom idrotten ska så många som möjligt få vara med så länge som möjligt, oavsett förutsättningar. Utmaningen är att få det att fungera i praktiken och nedan ger vi några exempel på områden där vi inom idrotten behöver vara observanta för att säkerställa att alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Ett första steg är att ta hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna och att exempelvis pojkar och flickor erbjuds samma möjligheter.

Ekonomiska begränsningar leder i värsta fall till att ett barn inte har möjlighet att delta, men det kan även innebära att de som "har råd" känner sig mer välkomna i föreningslivet.

Vilka normer (de oskrivna regler som alla förhåller sig till) som råder i laget, föreningen eller idrotten påverkar också vilka som känner sig mer eller mindre välkomna. Du kan läsa mer om normer och inkluderande idrott på länken längre ner i artikeln.

Fotbollens Spela Lek och Lär:
"Fotboll tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna och alla har ett ansvar för att varken begränsa eller kränka varandra"

Artikel 3 – Barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla beslut som rör barn

Barnets bästa är möjligtvis både den svåraste och den lättaste grundprincipen att följa. Vad som är det bästa för ett barn är inte nödvändigtvis det bästa för ett annat barn, vilket kan vara en utmaning för en ledare i en lagidrott. Å andra sidan, när vi väl har lyssnat in alla barnens behov och gjort en samlad bedömning, då har vi som idrottsledare gjort det vi kan.

Svenska Fotbollförbundet beskriver "barnets bästa" i boken Tränarutbildning C enligt följande:

"Barnets bästa betyder att vuxna och barn tillsammans skapar en miljö där barnen har roligt, koncentrerar sig och gör sitt bästa, men inte pressas för hårt av tränare och föräldrar. Det kan också handla om varierande träningar där lärande står i centrum."

Några ledstjärnor för att arbeta för barnets bästa kan också vara att vi:

  • Anpassar idrotten efter barnen och inte barnen efter idrotten
  • Sätter barnets bästa framför ledarens eller förälderns bästa
  • Ser barn som idrottar som just barn som idrottar och inte som små idrottare

Sammanfattningsvis så bör vi alltid fatta beslut i enlighet med vad vi tycker är barnets bästa!

Fotbollens Spela Lek och Lär:
"Verksamheten utgår från ett barnrättsperspektiv och anpassas efter spelarens ålder och mognad"
"Utgångspunkten för all verksamhet är omtanke om individen"

Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling

Att jobba med utveckling är något idrotten generellt är väldigt bra på. Denna artikel handlar även om barnets fysiska och psykiska hälsa. För oss ledare gäller det att skapa en idrottsmiljö som är både säker och trygg.

Vi måste vara medvetna om att mobbning och trakasserier även förekommer inom idrotten.

Därför behöver vi fundera på hur vi förebygger allt från mobbning till sexuella övergrepp, samt veta vart vi kan få stöd om ett barn råkar illa ut. Vi behöver även planera träningar och matcher på ett sätt som minimerar risken för skador.

Fotbollens Spela Lek och Lär:
"Fotboll bedrivs i trygga miljöer"

Artikel 12 - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad

Låt barnen vara med och påverka sitt eget idrottande. Det är huvudbudskapet i den sista grundprincipen. Om vi tidigare har engagerat oss för barnen kan vi framöver jobba med barnen.

Artikel 12 handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom eller att barnen alltid vet bäst. Däremot bör vi lyssna på dem och utifrån barnets ålder och mognad ta hänsyn till deras åsikt. Delaktighet är något som går att träna upp och barn behöver stöd av oss vuxna för att komma till tals.

Att det finns tydliga samband mellan delaktighet och motivation är ytterligare en anledning till att lyssna på barnen och låta dem vara med och påverka sitt eget idrottande. Se barnets åsikter som en möjlighet till att hitta kreativa lösningar som vi vuxna, med ett mer inrutat tankemönster, kanske inte ser.

Fotbollens Spela Lek och Lär:
"Barn och ungdomar görs delaktiga i föreningens verksamhet"

I denna artikel har vi kopplat Barnkonventionen till idrotten och hur vi kan tolka den med "fotbollsglasögon". I den tredje och sista delen av artikelserien kommer vi att ge mer konkreta tips på vad föreningar och tränare kan göra för att följa barnkonventionen.

Källor:
Barnkonventionen och föreningsidrotten. Handbok för idrottsledare (av Susanna Hedenborg och Johan R Norberg)

Fotbollens Spela Lek och Lär (Inriktning för svensk barn- och ungdomsfotboll)

Tränarutbildning C (Utbildningslitteratur Svenska FF)

www.unicef.se/barnkonventionen

Läs mer om:
Barnkonventionen i en idrottskontext i boken "Barnkonventionen och föreningsidrotten. Handbok för idrottsledare". Den kan beställas gratis på länken men går även att läsa online.

Normer och inkluderande idrott (SISU Idrottsutbildarna)

Fotbollens Spela Lek och Lär (SvFF)

Att skapa trygga idrottsmiljöer (RF)

De sju diskrimineringsgrunderna (DO)

Övriga delar i artikelserien:
Del 1: Barnkonventionen blir lag – en möjlighet till utveckling
Del 3: Så här kan idrotten följa Barnkonventionen

Magnus Palmén
Barnfotbollssamordnare, Skånes FF